STÖD OSS
Vill du ha fakta – inte propaganda?
Stöd faktagranskad journalistik med 50 SEK per månad
Sverige måste erkänna ...
Den bristande integrationen är inte bara ett problem för de invandrade själva. Det är ett samhällsproblem.
Sagan om Landet Blågull
Det var en gång ett land som föll, men reste sig igen – inte för att det var lätt, utan för att folket vägrade ge upp kärleken.
Lösningar för en hållbar framtid
Det krävs ett välfungerande samarbete mellan offentliga och privata aktörer, en hållbar arbetsmiljö för vårdpersonal ...
Kultur byggs i vardagen – i hur vi bemöter varandra, i vilka beteenden som belönas och vilka värden som genomsyrar våra beslut. Och kultur förändras inte med ett PM. Den formas över tid, genom ledarskap, dialog och gemensamma erfarenheter.
I skolans och organisationers värld talas det ofta om struktur – om scheman, rutiner, organisering, roller och ansvar. Men det är inte där framgång föds. Det är kulturen som avgör om strukturen bär eller brister. För även den mest välritade struktur faller platt om inte människorna i organisationen bär den tillsammans.
En struktur kan ändras från en dag till en annan. Det går att rita om organisationsträd, införa nya rutiner eller omfördela resurser. Men kultur är något helt annat. Kultur byggs i vardagen – i hur vi bemöter varandra, i vilka beteenden som belönas och vilka värden som genomsyrar våra beslut. Och kultur förändras inte med ett PM. Den formas över tid, genom ledarskap, dialog och gemensamma erfarenheter.
Kulturen avgör om du stannar
Människor stannar inte i organisationer för att strukturen är tydlig – de stannar för att kulturen är sund. Om klimatet är tillåtande, om arbetsmiljön präglas av respekt och engagemang, och om man känner sig sedd och behövd – då vill man vara kvar. Då växer man. Och i skolvärlden betyder det att både lärare och elever får blomstra.
Strukturella förändringar kan visserligen ge snabba resultat. En ny schemaläggning kan tillfälligt skapa mer utrymme. En ny rollbeskrivning kan tydliggöra ansvar. Men om inte kulturen förändras i grunden – om inte tilliten ökar, kommunikationen förbättras och motivationen stärks – kommer de gamla problemen snart tillbaka i ny förklädnad.
Ledarskapets roll
Rektorns roll är därför helt central. Inte som administratör, utan som kulturbyggare. Det pedagogiska ledarskapet måste vara kärnan – inte något som hinns med "om det finns tid över". En rektor som är närvarande, lyhörd och modig kan skapa en miljö där lärare växer, elever lyckas och hela skolan rör sig framåt tillsammans.
När något inte fungerar kan man inte titta bort. Då måste ledaren kliva fram – inte för att peka ut syndabockar, utan för att visa vägen. Det handlar om att sätta riktning, förklara varför förändring behövs och vilka långsiktiga konsekvenser passivitet får – både för individen och för helheten.
🔹 Lösningen?
Det finns inga enkla svar, men här är tre avgörande insikter:
Bygg en kultur där alla känner ägarskap.När lärare, elever och personal ser sig själva som medskapare av skolans utveckling växer engagemanget – och resultatet.
Se pedagogisk ledning som strategi, inte administration.Skolledningens viktigaste uppgift är inte att hantera e-post, utan att leda undervisningen och stötta pedagogerna i deras kärnuppdrag.
Våga peka ut riktningen.Ett ledarskap som bara identifierar problem skapar modlöshet. Ett ledarskap som visar på möjligheter bygger hopp, handlingskraft och riktning.
Slutord
Strukturen är ritningen. Kulturen är verkligheten. Strukturen kan förändras snabbt – men det är kulturen som avgör om förändringen blir verklig och hållbar. Det är där kraften finns, och det är där framtiden avgörs.
Av Oden Aghapoor
Forskningens stöd för kulturens avgörande betydelse
1. Struktur är nödvändig – men inte tillräcklig
Organisationsteori visar att struktur (formella roller, regler och rutiner) är grundläggande för att skapa ordning. Men forskning inom både utbildning och ledarskap är enig: struktur utan kultur leder sällan till hållbar förbättring.
▶ Mintzberg (1979)visade i sin klassiska organisationsmodell att struktur styr arbetsfördelningen, men att kulturen styr hur människor i praktiken agerar inom strukturen.
▶ Skolverkets rapport (2012)om framgångsrika skolor i socioekonomiskt utsatta områden pekar på att ”en tillitsfull och stödjande kultur” är en gemensam nämnare, snarare än organisatoriska strukturer.
2. Skolkultur påverkar lärande – direkt
Studier visar att skolkulturen är direkt kopplad till elevers resultat.
▶ Bryk et al. (2010)studerade hundratals skolor i Chicago och fann att skolor med hög tillit, samarbetskultur och delat ledarskap förbättrade elevernas prestationer – oberoende av strukturförändringar.
▶ OECD (2018)lyfter fram att “strong school climate” – definierat som goda relationer, tillit, samarbete och värderingsstyrt ledarskap – är avgörande för både trivsel och lärande.
3. Ledarskapets kulturpåverkan
Skolledares viktigaste uppgift enligt forskningen är att bygga en kultur som stödjer lärande och förbättring– inte att enbart administrera struktur.
▶ Viviane Robinson (2008)visar i sin metaanalys att det mest effektiva skolledarskapet handlar om att leda undervisning, bygga relationer och forma en lärandekultur– inte om organisatoriska förändringar i sig.
▶ Leithwood & Seashore Louis (2010)fann att rektorns förmåga att påverka skolkulturen var en av de starkaste indirekta faktorerna för elevresultat.
4. Kulturförändring är svår – men möjlig
Organisationer som fokuserar för mycket på struktur utan att adressera kultur riskerar att skapa förändring på pappret – men inte i praktiken.
▶ Edgar Schein (2010)– en av de främsta forskarna på organisationskultur – beskriver att kultur är “det vi gör när ingen ser”, och att verklig förändring kräver djup reflektion, involvering och uthållighet.
▶ Fullan (2007)poängterar att skolutveckling aldrig kan bli framgångsrik utan att man ”förändrar de underliggande normerna, värdena och relationerna”– alltså kulturen.
Forskningen är tydlig – strukturella förändringar kan vara en startpunkt, men det är den kollektiva kulturensom avgör om utvecklingen blir verklig och hållbar. Den som vill leda en skola eller organisation framåt måste därför vara kulturbyggare – inte bara strukturarkitekt.