Must: "Hoten mot Sverige är breda" – Varning om ökad komplexitet och samhällspåverkan

Svenskt Försvar 2025: Ökad Budget, Stärkt Styrka och Ny Upprustning


💰 Försvarsbudget

  • 2025: Försvarsanslagen uppgår till 143 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2,4 % av BNP.Wikipedia+1Regeringskansliet+1

  • Prognos: Budgeten förväntas öka till 173 miljarder kronorår 2028, motsvarande 2,6 % av BNP.Wikipedia

👥 Personalstyrka

  • Aktiv personal: Cirka 25 600personer, inklusive officerare, soldater och civila anställda.Wikipedia

  • Total personalstyrka i krigstid: Uppskattas till 88 000personer, inklusive reservister och hemvärn.Wikipedia

  • Värnpliktiga: År 2023 genomgick 6 300värnpliktiga militär utbildning; detta antal förväntas öka till 8 000år 2025.Wikipedia

🛡️ Materiel och investeringar

  • Stridsvagnar: Beställning av 44 nya Leopard 2samt renovering av 66 befintligaför totalt 22 miljarder kronor.Wikipedia

  • Stridsbåtar: Beställning av 10 nya Stridsbåt 90från Saab till en kostnad av 400 miljoner kronor.Wikipedia

  • Lastbilar: Beställning av 575 militära lastbilarfrån Scania och Volvo för 1,4 miljarder kronor, med leverans mellan 2025 och 2026.Wikipedia

🔍 Analys

Sveriges försvar genomgår en betydande upprustning för att möta en alltmer komplex säkerhetssituation. Den ökade försvarsbudgeten och investeringarna i personal och materiel syftar till att stärka landets försvarsförmåga och uppfylla åtaganden inom Nato.Samtidigt betonas vikten av att hela samhället, inklusive civila myndigheter och medborgare, bidrar till totalförsvaret för att säkerställa Sveriges säkerhet och suveränitet.

Få ut mer av AN som inloggad

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på AN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

  • Följ dina intressen
  • Nyhetsbrev

Säkerhetshoten mot Sverige blir allt mer mångfacetterade. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) krävs nu en bredare beredskap – långt utanför det militära försvaret.

I sin senaste årsrapport varnar Must för att hotbilden mot Sverige inte längre enbart handlar om traditionell militär aggression. Istället handlar det om ett strategiskt, långsiktigt och komplext spel där främmande makter använder sig av spionage, cyberangrepp och informationspåverkan för att försvaga Sverige inifrån.

– Hoten är breda, långvariga och riktade mot hela samhället – inte bara mot försvaret, säger Musts chef Gunnar Karlson.


Ett förändrat hotlandskap

Sverige står inte längre utanför världens konfliktytor. Den förändrade säkerhetspolitiska situationen, inte minst i samband med kriget i Ukraina och Sveriges anslutning till Nato, har gjort landet till en potentiell måltavla för både underrättelsetjänster och påverkansoperationer från främmande makter.


Hoten kommer främst från auktoritära stater som Ryssland, Kina och Nord Korea. Dessa använder sofistikerade metoder för att samla in underrättelser, påverka opinionen och testa samhällets sårbarheter – särskilt inom cyberområdet och energiförsörjningen.


Informationskriget är här

Must betonar att en av de största riskerna idag är så kallad "informationspåverkan" – alltså manipulation av information i syfte att underminera demokratin, skapa splittring och minska medborgarnas förtroende för myndigheter och media.


Det sker ofta genom sociala medier, där desinformation sprids för att skapa polarisering, misstänksamhet och rädsla. Enligt Must är det en medveten strategi: istället för att attackera landet militärt försöker man skapa oordning inifrån.


Totalförsvaret behöver uppgraderas

En viktig slutsats i rapporten är att Sveriges försvar inte längre bara kan bygga på militära muskler. Det civila samhället, företag, myndigheter och enskilda individer måste också vara beredda på att hantera och motverka hot.


Det handlar om att bygga digital motståndskraft, skydda känslig information, utbilda medborgare i mediekritik och utveckla det psykologiska försvaret. Cyberattacker mot kommuner, regioner och infrastruktur visar att sårbarheten finns även långt från slagfältet.


Analys: Säkerhet är allas ansvar

Musts rapport visar att Sveriges säkerhetshot inte längre är begränsade till krig och militära konflikter – utan sträcker sig till cyberattacker, påverkanskampanjer och psykologiska operationer riktade mot befolkningen. Den moderna hotbilden bygger på att underminera samhällsstrukturer, tillit och demokratiska värden inifrån. Fakta pekar på att främmande makter som Ryssland och Kina aktivt kartlägger svensk infrastruktur och påverkar opinionen. Analysen är tydlig: ett starkt totalförsvar måste inkludera både militärt skydd och civil motståndskraft – där medborgarnas medvetenhet är lika viktig som teknik och vapen.


Musts rapport är en väckarklocka. I ett samhälle där gränserna mellan fred och konflikt suddas ut, måste säkerhetstänkandet genomsyra fler nivåer av samhället än tidigare. Sveriges öppenhet och demokrati är dess styrka – men också dess akilleshäl om vi inte skyddar den.


Att försvara Sverige idag handlar inte bara om att stå emot fysiska hot – utan om att stå upp för fakta, sammanhållning och tillit. Det kräver inte bara soldater – utan medvetna medborgare.