Start               Debatt             Sverige            Världen

Världens ekonomi befinner sig i ett tillstånd av oro och instabilitet. Inflationen, som under flera år varit relativt låg i många länder, har återvänt med kraft och påverkar nu såväl hushållens vardagsekonomi som företagens investeringsvilja. Centralbanker i stora ekonomier som USA, EU och Sverige har svarat med aggressiva räntehöjningar i ett försök att dämpa prisökningarna, men detta har samtidigt försvårat möjligheterna till lån och investeringar.

För hushållen innebär räntehöjningarna att bolån blivit dyrare, vilket drabbar särskilt dem med små ekonomiska marginaler. I Sverige har räntan på bolån stigit från under 1 % 2021 till över 4 % 2024, vilket resulterat i att många hushåll nu kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Många tvingas omprioritera sin konsumtion – mindre pengar läggs på kläder, resor och nöjen, vilket i sin tur påverkar detaljhandeln och tjänstesektorn negativt. För företag har ökade finansieringskostnader lett till uppskjutna eller inställda expansionsplaner, och i vissa fall även till personalnedskärningar. I USA har flera stora företag redan varnat för minskad vinsttillväxt, samtidigt som småföretag upplever en svårighet att hantera de stigande räntekostnaderna.

Parallellt befinner sig flera länder i akuta skuldkriser. Argentina och Libanon är två tydliga exempel på nationer som under flera års tid kämpat med gigantiska skulder, fallande valutor och misstro från internationella långivare. Argentinas statsskuld har vuxit till över 90 % av BNP, och den argentinska peson har förlorat över 80 % av sitt värde mot US-dollarn de senaste åren. Libanon, å andra sidan, har inte betalat sina skulder sedan 2020 och har sett sin valuta tappa över 90 % av sitt värde mot dollar. Dessa ekonomier lider inte bara av brist på kapital utan även av sociala spänningar och politisk instabilitet, vilket försvårar återhämtningen. Den globala skuldnivån är nu högre än någonsin, både i offentliga och privata sektorer. Enligt IMF uppgår världens samlade skuld till över 300 % av BNP, vilket skapar oro för framtida betalningsinstabilitet i många länder.

Samtidigt växer de ekonomiska klyftorna. Inom länder ökar ojämlikheten när låg- och medelinkomsttagare pressas av stigande levnadskostnader, medan förmögna grupper i större utsträckning klarar sig genom krisen. Enligt Oxfam ökade de rikaste 1 % av världens befolkning sin förmögenhet med 20 % under pandemin, medan 99 % av jordens invånare endast såg en förmögenhetsökning på 2 %. Mellan länder ser vi liknande mönster: utvecklingsländer kämpar med skuld, inflation och kapitalflykt, medan vissa rika nationer har större möjligheter att använda finanspolitiska verktyg för att mildra krisens effekter. EU har exempelvis investerat miljarder i återhämtningsfonder, medan många afrikanska länder inte haft samma möjlighet att stimulera sina ekonomier.

Om inte kraftfulla åtgärder vidtas – såsom skuldavskrivningar, rättvisare skattesystem och investeringar i socialt skyddsnät – riskerar vi att gå in i en period av långvarig ekonomisk och social turbulens. Den ekonomiska osäkerheten är inte bara en fråga om siffror – den påverkar människors liv, framtidstro och förtroende för samhällets institutioner. Utan politiska reformer som adresserar både de lokala och globala klyftorna riskerar vi att skapa en ännu mer polariserad och instabil värld.