STÖD OSS

Vill du ha fakta – inte propaganda?
Stöd faktagranskad journalistik med 50 SEK per månad

PRENUMERERA ENGAGERA DIG LOGGA IN

Sverige måste erkänna ...

Den bristande integrationen är inte bara ett problem för de invandrade själva. Det är ett samhällsproblem.

Sagan om Landet Blågull

Det var en gång ett land som föll, men reste sig igen – inte för att det var lätt, utan för att folket vägrade ge upp kärleken.

Lösningar för en hållbar framtid

Det krävs ett välfungerande samarbete mellan offentliga och privata aktörer, en hållbar arbetsmiljö för vårdpersonal ...

Start Debatt Sverige Världen

En Hoppfull Framtid för Våra Ungdomar

Förslag till Förändring av Skolpolitik och Förebyggande Åtgärder

Många unga mår dåligt när skolor brister. Ökad mobbning och våld leder till utanförskap redan i tidig ålder.

Fler unga känner en ökande hopplöshet inför framtiden, och psykologiska riskfaktorer som ensamhet, hjälplöshet och utanförskap bland ungdomar blir allt vanligare. Detta kan betraktas som en effekt av en misslyckad skolpolitik som inte förmår att möta ungdomars behov. Att tillföra mer pengar är inte alltid rätt lösning; det krävs framförallt förebyggande åtgärder och en genomgripande reform av skolans struktur och arbetssätt.

Många ungdomar mår dåligt och upplever att skolorna inte fungerar som de borde. Mobbning och våld ökar, och konsekvensen blir att alltför många unga hamnar utanför samhället redan i tidig ålder. Denna exkludering leder till ökad isolering och ett växande utanförskap, något som de politiska beslutsfattarna hittills inte har lyckats hantera på ett effektivt sätt.

Skolorna behöver ett omfattande stöd för att utveckla sitt förebyggande arbete. Detta arbete handlar i hög grad om att skapa ett bättre skolklimat där eleverna känner sig trygga, sedda och hörda. Vi vill se att mer resurser tillförs skolorna, men dessa resurser måste vara engagerade och målmedvetna individer som är villiga att arbeta för en förändring, inte bara lyfta bidrag.

Det är också nödvändigt att arbeta systematiskt med hälsofrågor i skolan. Det innebär att skolorna bör implementera strategier och program som främjar både fysisk och psykisk hälsa. En systematisk hälsoarbete skulle bidra till att förbättra skolans klimat och miljö, och säkerställa att skolan uppfyller de krav och förväntningar som ställs på den.

För att förverkliga dessa ambitioner föreslår vi att varje kommun inrättar en ny avdelning bestående av experter inom utbildning, psykologi och socialt arbete. Denna avdelning skulle ha flera viktiga uppgifter:

Radikala förändringar för elevinflytande: Ge eleverna mer makt och inflytande i skolans vardag, vilket kan bidra till att de känner sig mer delaktiga och ansvariga för sin utbildning och skolmiljö.
Seminarier och konferenser: Organisera regelbundna seminarier och konferenser för att diskutera och sprida kunskap om de verktyg och metoder som skolor behöver för att lyckas. Detta kan inkludera allt från pedagogiska tekniker till strategier för att hantera mobbning och främja psykisk hälsa.
Ökat lärarinflytande: Ge lärarna mer inflytande över ordningsfrågor och skolans regelverk. Detta skulle minska deras administrativa börda och ge dem mer tid och energi att fokusera på undervisning och att stödja eleverna.

Genom dessa åtgärder hoppas vi kunna vända den negativa trenden och skapa en mer hoppfull och inkluderande framtid för våra ungdomar. En skola som fungerar och stödjer alla elever är avgörande för att bygga ett starkt och sammanhållet samhälle där ingen lämnas utanför.

Av Oden Aghapoor

Analys av skolans misslyckande och ungdomars psykiska ohälsa

1. Ökad psykisk ohälsa bland unga

Texten beskriver hur fler ungdomar känner hopplöshet och psykiskt lidande. Detta bekräftas av flera studier:

Enligt Folkhälsomyndigheten (2023)uppgav 45 % av flickor i årskurs 9att de hade psykosomatiska besvär (t.ex. sömnsvårigheter, nedstämdhet), en ökning med över 10 procentenheter sedan 2009.
SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF/SILC, 2022)visar att 1 av 5 unga i åldern 16–24 århar nedsatt psykiskt välbefinnande.
Ensamhet och isolering är särskilt påtaglig bland unga – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)rapporterar att 28 % av ungdomarnakänner sig ofta ensamma.

Konsekvens: Psykisk ohälsa i unga år kan leda till svårigheter att fullfölja skolgången, ökad risk för arbetslöshet och framtida vårdbehov.

2. Skolans oförmåga att möta behov

Flera nationella utvärderingar bekräftar att skolans stöd till elever i psykisk ohälsa är otillräckligt:

Enligt Skolinspektionen (2023)saknar många skolor systematiskt arbete för att förebygga psykisk ohälsa, trots att det finns krav på elevhälsa enligt skollagen.
Rapporten Skolans arbete med trygghet och studiero(2022) visar att bara 58 % av eleverna i årskurs 9känner sig trygga i skolan.

3. Mobbning och våld i skolan

Texten pekar på ökande våld och mobbning, vilket stöds av statistik:

Enligt Friendsrapporten (2023)uppger 8 % av eleverna i årskurs 6–9att de blivit mobbade – en siffra som varit relativt konstant, men oroväckande hög.
Skolverket (2021)rapporterar en ökning av anmälda kränkningar och våldshändelser i skolan, särskilt på högstadiet.

4. Utanförskap och skolmisslyckanden

Nästan 15 % av elevernagår ut årskurs 9 utan behörighet till gymnasiet (Skolverket, 2023).
Unga utan gymnasieutbildning löper fem gånger större risk att hamna i långvarigt utanförskap, enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Lösningsförslagen – hur realistiska och evidensbaserade är de?

Förebyggande arbete och strukturreform

Det finns evidens för att skolor med ett tydligt förebyggande arbete minskar psykisk ohälsa och förbättrar skolresultat:

Program som Skola för psykisk hälsa(Karolinska Institutet) har visat positiva effekter på elevers välbefinnande.
WHO och OECD rekommenderar att hälsofrämjande skolorintegrerar fysisk aktivitet, stresshantering, elevinflytande och socialt stöd.

Elev- och lärarinflytande

Skolverkets studier visar att ökat elevinflytandestärker motivation och minskar normbrytande beteende.
Lärarförbundet lyfter behovet av att minska den administrativa bördan för lärare, där upp till 40 % av arbetstidenläggs på dokumentation snarare än undervisning (2022).

Tvärprofessionella team i kommuner

Enligt forskning från Stockholms universitet(2021) fungerar kommunala team med psykologer, kuratorer och specialpedagoger bra där de finns.
Dock krävs resurser och långsiktig finansiering. Endast 56 % av svenska skolorhar tillgång till psykolog i elevhälsan enligt Skolverket.

Slutsats

Textens budskap är i hög grad förenligt med aktuell forskning och statistik:

Ungas psykiska ohälsa är växande, delvis kopplat till brister i skolmiljön och skolpolitikens oförmåga att anpassa sig till nya utmaningar.
Fler resurser är nödvändiga, men det är inte pengarna i sig som gör skillnad – det är hur de används.
En förebyggande, hälsofrämjande och inkluderande skolpolitik med stark elev- och läraranknytning är avgörande för att bryta dagens negativa trend.

Start Debatt Sverige Världen

En Hoppfull Framtid för Våra Ungdomar

Kontaktinformation

Sociala medier