Ekonomiska klyftor och arbetslöshet – en tickande bomb för samhället

Praktiska steg för att omsätta idéer och visioner till verklighet genom målmedvetet ledarskap.


Debattartikel av Fredrik Johansson


I dagens Sverige ser vi en växande klyfta mellan rik och fattig, en ojämlikhet som hotar att splittra vårt samhälle på djupet. Forskning visar tydligt att stora ekonomiska klyftor leder till sociala problem som ökad brottslighet, sämre hälsa och minskad tillit mellan medborgare. Den högre arbetslösheten bland unga och nyanlända förvärrar situationen ytterligare och skapar grogrund för alienation och social oro.

En studie från OECD (2021) visar att länder med större ekonomiska klyftor ofta har högre nivåer av våldsbrott och otrygghet. I Sverige är arbetslösheten för unga mellan 18–24 år fortsatt betydligt högre än genomsnittet, enligt Arbetsförmedlingens statistik 2024. Bland nyanlända är etableringen på arbetsmarknaden dessutom betydligt långsammare, med många som hamnar i utanförskap.

En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) (2023) kopplar tydligt sociala klyftor till ökade risker för gängkriminalitet och våldsbrott i utsatta områden. Det är inte bara en slump – känslan av utanförskap, bristande framtidstro och ekonomisk stress skapar en grogrund för kriminalitet och destruktiva sociala mönster.

Forskare som Richard Wilkinson och Kate Pickett, i sin banbrytande bok The Spirit Level(2010), visar att samhällen med större inkomstskillnader får sämre hälsa, mer våld och lägre social sammanhållning. De argumenterar för att ojämlikheten i sig är en drivande faktor bakom många samhällsproblem.

När unga människor och nyanlända inte kan etablera sig på arbetsmarknaden, förlorar de inte bara ekonomisk trygghet – de förlorar också sin plats i samhället. Detta ökar risken för psykisk ohälsa, kriminalitet och polarisering. Det är inte svårt att föreställa sig konsekvenserna: ökad brottslighet, förlorat förtroende för myndigheter och ett samhälle där rädsla och misstro får fäste.

Om vi inte agerar snabbt och målmedvetet riskerar Sverige att bli ett land där sociala klyftor växer sig allt större och där brottslighet och segregation blir vardag. För att bryta denna negativa spiral måste vi satsa på utbildning, jobbskapande åtgärder och meningsfull integration.

Ett samhälle som inte kan erbjuda unga och nyanlända en chans att bidra riskerar att slitas sönder inifrån – med ökad polarisering, social oro och otrygghet som följd. Vi kan inte blunda för varningstecknen. Framtiden för Sverige hänger på att vi hittar lösningar – och det är bråttom.

Faktaanalys

Av team Agenda Nexus
Ekonomiska ojämlikheter och arbetslöshet har länge identifierats som centrala faktorer som påverkar social stabilitet och sammanhållning i samhällen. I Sverige har klyftorna mellan olika grupper ökat, särskilt mellan infödda och nyanlända samt unga och etablerade på arbetsmarknaden.


Ekonomiska klyftor och sociala konsekvenser
Enligt OECD:s rapport Income Inequality Update 2021är Sverige ett av de länder där inkomstklyftorna har ökat markant under de senaste decennierna. Forskningen visar att ökade ekonomiska klyftor korrelerar med negativa samhällseffekter såsom ökad kriminalitet, sämre folkhälsa och lägre social tillit (OECD, 2021). Detta bekräftas också av Wilkinson och Picketts studie i The Spirit Level(2010), där större inkomstskillnader leder till ökad psykisk ohälsa, våld och minskad social sammanhållning.


Arbetslöshet bland unga och nyanlända
Arbetsförmedlingens statistik från 2024 visar att arbetslösheten bland unga i åldern 18–24 år är cirka 20 %, vilket är dubbelt så hög som för befolkningen i stort. Bland nyanlända ligger etableringstiden på arbetsmarknaden i genomsnitt på flera år, vilket förhindrar ekonomisk självförsörjning och ökar risken för utanförskap (Arbetsförmedlingen, 2024).


Social oro och brottslighet
Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade 2023 en rapport som visar tydliga kopplingar mellan social utsatthet och ökad risk för gängkriminalitet och våldsbrott i särskilt utsatta områden. Rapporten framhåller att områden med hög arbetslöshet och fattigdom också upplever större problem med brottslighet och otrygghet (Brå, 2023).


Konsekvenser för samhället
Forskning visar att när stora grupper står utanför arbetsmarknaden och ekonomin, minskar den sociala tilliten och sammanhållningen i samhället. Detta leder till polarisering, ökad misstro mot institutioner och kan i förlängningen hota demokratins grundvalar (OECD, 2021; Wilkinson & Pickett, 2010).

unsplash