Är tredje världskriget för dörren? – En värld i skuggan av krig och klimatkris

Militär rörlighet och oroligheter ökar i världen.Stora truppförflyttningar och satsningar på avancerat militärt materiel märks tydligt – utan att någon riktigt vill nämna orden “tredje världskrig”. Britter och amerikaner skjuter raketartilleri på Gotland, och en pansarbrigad med 4 800 tyska soldater har anlänt till Litauen. Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina, Kina hotar Taiwan, och spänningarna i Mellanöstern och andra delar av världen tilltar. Världen rör sig allt närmare konfrontation – bit för bit. Frågan är: Är vi redan inne i ett nytt globalt krigsförlopp?

Ukraina – ett frontkrig för hela väst

Kriget i Ukraina har förändrat Europas säkerhetspolitiska landskap radikalt. Ryssland invaderade sitt västra grannland i februari 2022 med ambitionen att snabbt slå ner oppositionen, men Ukrainas hårda motstånd och västvärldens stöd har lett till ett utdraget krig.

Denna konflikt handlar idag inte bara om territorium, utan om vilken världsordning som ska råda – auktoritär eller demokratisk. Nato har stärkt sin närvaro i Östeuropa och Norden, med Sverige och Finland som nyligen gått med i alliansen.

På Gotland finns nu amerikanska och brittiska raketartillerier, och i Litauen har en pansarbrigad med 4 800 tyska soldater anlänt. Dessa militära styrkor är en del av Natos avskräckningsstrategi mot Ryssland, men skapar samtidigt ett klimat av ständig beredskap där minsta incident riskerar att eskalera.

Kina–Taiwan – en tickande klocka

Taiwanfrågan är en av de mest explosiva i världspolitiken. Kina betraktar ön som en del av sitt territorium och har aldrig uteslutit militärt våld för att genomföra “återförening”. Taiwan ser sig som en självständig demokrati med starkt stöd från USA och andra västländer.

Kina har genomfört intensiva militärövningar nära Taiwan, inklusive flygningar inom Taiwans luftförsvarszon. USA har lovat att försvara Taiwan vid en eventuell invasion, vilket gör situationen extremt känslig. En militär konfrontation här skulle snabbt bli en global kris med stora konsekvenser för världsekonomin och säkerheten.

Iran och Israel – Mellanösterns brännpunkt

Konflikten mellan Iran och Israel är en av de mest långvariga och komplexa i modern tid. Israel ser Irans kärnvapenprogram som ett existentiellt hot och har vid flera tillfällen attackerat iranska mål i Syrien och andra delar av regionen. Iran stödjer miliser som Hizbollah i Libanon, som ofta angriper Israel.

USA:s militära närvaro i regionen har ökat, vilket fördjupar konflikten. Ett större israeliskt anfall mot Irans kärntekniska anläggningar kan utlösa ett storskaligt krig med förödande konsekvenser för Mellanöstern och världen.

Nordkoreas väteprov – en kall krigsflashback

Nordkorea genomförde nyligen ett av sina största vätebombsprov hittills, vilket ökar spänningarna i Asien. Landet känner sig hotat av USA och dess allierade och använder sitt kärnvapenprogram som regimskydd. Provokationen har lett till skärpta militära samtal mellan Japan, Sydkorea och USA, men ökar också risken för misstag och en potentiell konflikt som kan dra in hela regionen i krig.

Indien och Pakistan – kärnvapen i skuggan

Indien och Pakistan har en lång och blodig historia av konflikter, särskilt kring Kashmir. Båda länderna har kärnvapen och stora militära styrkor. Terrorattacker, upprustning och politisk retorik driver spänningarna.

Ett fullskaligt krig mellan dessa kärnvapenmakter skulle bli katastrofalt, både regionalt och globalt.

Turkiet vs Grekland – inre spänningar i Nato

Trots att både Turkiet och Grekland är Nato-medlemmar präglas deras relation av gammal rivalitet och nya konflikter. Dispyter om gränser, luftfartszoner och gasfyndigheter i östra Medelhavet har nästan lett till krig.

Turkiets komplexa utrikespolitik, med kontakter både med Ryssland och väst, skapar splittring inom Nato när enad styrka behövs mot globala hot.

Afrika – krigen vi inte ser

I Afrika pågår flera konflikter som ofta får liten uppmärksamhet. I Sahel, Sudan, Kongo och Etiopien pågår krig, etniska konflikter och maktkamper som orsakar stort mänskligt lidande.

Stormakter som Ryssland och Kina är aktiva militärt och ekonomiskt i regionen, vilket hotar stabiliteten och kan få globala konsekvenser.

Världens stormakter i ny konfrontation

USA är världens starkaste militärmakt, men dess utrikespolitik är splittrad. Under Donald Trumps tid ökade nationalistisk och isolationsinriktad retorik, samtidigt som fantasier om att annektera territorier som Grönland eller Kanada väckt uppmärksamhet.

Denna osäkerhet påverkar hela den globala maktbalansen och ökar risken för missförstånd och konflikter i en redan instabil värld.

Ett hot större än krig?

Krig är akuta och synliga hot, men klimatförändringarna är en långsiktig kris som hotar mänsklighetens överlevnad. Extrema väderhändelser, stigande havsnivåer och resursbrist driver människor på flykt och kan skapa nya konflikter.

Medan världens ledare fokuserar på militär kapprustning, riskerar de att missa att investera tillräckligt i hållbarhet och fredlig utveckling. Klimatkrisen är en tyst katastrof som kan bli värre än något krig.

Krig- och konfliktvänliga krafter växer globalt

I skuggan av de militära konfrontationerna växer också högerextrema och nationalistiska krafter i hela världen. Dessa grupper, som ofta präglas av hat, intolerans och en vilja till konflikt, har varit drivande bakom några av Europas största tragedier under det senaste seklet.

Idag ser vi liknande rörelser växa fram i många länder – med stark retorik, aggressiva aktioner och en oförsonlig inställning till oliktänkande. Dessa krafter är inte rädda för utmaning och strid; de ser konfrontation som ett sätt att nå makt och påverka samhällen.

Deras framväxt bidrar till polarisering och ökad osäkerhet, både inom nationer och i internationella relationer. I en värld som redan är skör och splittrad riskerar dessa krafter att fördjupa konflikterna ytterligare, och göra fred och samarbete svårare att nå.

En dröm om fred – är det naivt?

Mitt i all oro måste vi hålla fast vid hoppet. Världen är full av utmaningar – krig, klimat, fattigdom och ojämlikhet. Men vi har också verktygen för en bättre framtid.

Fred och samarbete kräver mod och uthållighet, men är möjliga. Det handlar om dialog, förtroende och gemensamma lösningar framför kortsiktiga intressen och militär makt.

Världen står vid ett vägskäl. Det största hotet är inte krig i sig, utan att vi förlorar tron på att fred är möjlig.