Sexköp i Sverige – bakom fasaden: statistik, profiler & tystade sanningar

Trots att sexköp är förbjudet i Sverige visar statistik att efterfrågan är fortsatt hög – både på hemmaplan och utomlands. Män i alla samhällsskikt, från högutbildade till makthavare, deltar i en dold marknad som tystas ner. Denna artikel lyfter fram siffrorna, profilerna och det svenska samhällets dubbla verklighet.

Text: Redaktionen

Sexköp i Sverige, Svenskar som köper sex utomlands, Sexturism, Statistik sexhandel Sverige, Män som köper sex

Trots att det varit olagligt att köpa sex i Sverige sedan 1999 fortsätter efterfrågan att vara hög. Det sker i tystnad, ofta bakom anonymitetens ridåer, och sträcker sig från vardagsliv till maktens korridorer. I denna artikel kartläggs sexköpets verkliga omfattning, vilka som köper – och varför.


En svensk verklighet – i siffror

Enligt Länsstyrelsen Stockholm har cirka en av tio svenska männågon gång köpt sex. I Stockholms län motsvarar det omkring 95 000 män. Nationellt rör det sig om hundratusentals personer.


Detta sker inte bara i skymundan på gatan eller via internet. 80 procentav alla sexköp som svenska män gör sker utomlands– ofta i samband med tjänsteresor. Enligt Sveriges Kvinnoorganisationer sker en tredjedelav dessa köp under arbetsresor, ibland på företagsnota.


“Han var respekterad, en offentlig röst i samhällsdebatten – men bakom stängda dörrar levde han ett dubbelliv.” – Ur ett vittnesmål från KAST-mottagningen i Stockholm.


Vem köper sex?

Sexköpare i Sverige är en heterogen grupp. Enligt studier är det främst män – ofta mellan 30 och 60 år – med stabil inkomst, bostad och arbete. Många är gifta eller i förhållande. De flesta köper sex i Sverige, men en betydande del gör det även utomlands.

Det finns dock också kvinnor som köper sex, vilket sällan uppmärksammas. En studie av Vân Dinh (Stockholms universitet) visar hur svenska kvinnor, särskilt äldre, reser till länder som Gambia där de inleder relationer med unga män. Dessa förhållanden är ofta beroende av ekonomiskt stöd från kvinnan, men beskrivs i medier som "romantik" snarare än transaktionella. Detta blottlägger en könsmässig dubbelmoral i synen på sexköp.

Kön, ålder och klass avgör inte nödvändigtvis vem som köper sex – däremot påverkar dessa faktorer hur sexköpet uppfattas och tolkas av samhället.


Det råder många missuppfattningar om sexköparen. Han är inte alltid "den ensamma, socialt utslagna mannen". Statistik visar:

  • Åldersspannetbland sexköpare sträcker sig från 19 till 69 år, med en medelålder på 37.

  • En ökande andel är födda på 1990-talet, alltså män i 30-årsåldern.

  • Många lever i relationer, har barn och fasta arbeten.

  • Lärare, företagsledare, läkare, politiska rådgivare, och även personer i kändisskapets eller kulturens ytterkanterförekommer bland dem som dömts för sexköp – eller figurerar i granskningar.


Enligt polisen är "normalitet" en av de mest återkommande faktorerna– en vardaglig fasad, där dubbellivet blir ett skydd mot upptäckt. En särskild polis i Göteborg beskriver i en intervju att “den typiska sexköparen idag är yngre, teknikkunnig, välartikulerad och ofta aktiv på sociala medier.”


Könsskillnader: vad tycker svenskarna?

I en Novus-undersökning från 2023 visade det sig att:

  • 91 procent av kvinnornavill att sexköp ska vara olagligt.

  • Endast 63 procent av männenhåller med.

  • När lagen infördes 1999 var motsvarande siffror 81 % kvinnor och 70 % män.

Klyftan mellan könen har alltså ökat från 11 till 28 procentenheter– vilket tyder på ett växande normglapp.


 Sexturismens skuggor

Thailand, Filippinerna, Ukraina, Moldavien, Baltikum – dessa är bara några av de destinationer där svenskar aktivt söker sig till sexhandel. Ofta sker resorna diskret, bokade via nätverk och chattforum, där "paketlösningar" erbjuds: hotell, eskort, transport.

Enligt rapporter från svenska ambassader i regionen är svenska män bland de mest frekventa sexköparna i vissa städer. Det sker under paroll av semester, avkoppling, eller i tyst samförstånd bland kollegor.


Stöd för att sluta

KAST – en specialmottagning för personer som köper sex – rapporterar att många som söker hjälp har ett komplext förhållande till skuld, sexualitet och kontroll. De är inte sällan högpresterande män, ibland i chefsposition, som har svårt att hantera stress eller relationer.

Forskning visar att bara cirka 5–7 procentav alla som köper sex söker hjälp.


Den tystade överklassen

I flera uppmärksammade, men nedtystade, rättsfall de senaste åren har personer från samhällets toppskikt – politiska strateger, näringslivstoppar, och mediala profiler– ertappats med att köpa sex. I ett fall handlade det om en senior kommunikationschef inom staten, som använde arbetsmobilen för att boka eskort i Ukraina. I ett annat om en manlig tv-profil med feministisk framtoning, som avslöjades i en granskning av sexturism i Thailand.


Få av dessa fall leder till mer än dagsrubriker – vissa raderas snabbt från nyhetsarkiv eller hanteras internt i tysthet. Detta illustrerar hur privilegier påverkar synligheten av brott.


Slutsats: ett dubbelt samhälle

Sexköp är inte enbart ett brott mot lagen – det är ett brott mot människovärdet. Samtidigt som vi talar om jämställdhet, ansvar och etik fortsätter efterfrågan i det fördolda. Statistik, vittnesmål och profiler visar att detta är ett brett, normaliserat och ofta institutionaliserat beteende – långt bortom de marginaliserades värld.

Det är dags att tala klarspråk.


Källor:

Analys av team Agenda Nexus


En faktabaseradanalys


1. Statistikens tillförlitlighet

Påstående: "En av tio svenska män har köpt sex."


Korrekt. Denna siffra har återkommit i flera rapporter, inklusive Länsstyrelsen Stockholmoch Brottsförebyggande rådet (Brå). Det bygger på enkätdata där män anonymt fått svara på frågor kring sexköp.


Dock: Underrapportering och bortfall i känsliga frågor gör att det kan vara fler i verkligheten.


 2. Utländska sexköp – 80 % utomlands

Påstående: "80 % av sexköpen sker utomlands."


Delvis korrekt. Enligt tidigare rapporter från KAST, Sveriges Kvinnoorganisationer och viss akademisk forskning, sker en stor del av svenska sexköp utomlands, särskilt i samband med tjänsteresor. Dock varierar andelen i olika rapporter mellan 60–80 %. Den exakta siffran är svår att fastställa på grund av brist på systematisk registrering.


Värt att notera: Män rapporterar oftare sexköp utomlands än i Sverige – vilket kan bero på både tillgänglighet och anonymitet.


 3. Vem köper sex?

Påstående: "Sexköparen är ofta en högutbildad man i relation."


Stämmer enligt forskning. Flera rapporter (t.ex. Prostitutionens pris, 2010, SOU 2010:49) visar att många sexköpare är:

  • höginkomsttagare

  • i fasta relationer

  • utan synliga sociala problem


Sexköp sker inte i desperation utan som en kalkylerad handling.


4. Opinionsskillnader mellan könen

Påstående: "Skillnaden i stöd för sexköpslagen mellan män och kvinnor har ökat."

Korrekt enligt Novusundersökningar. 2023 års siffror (publicerade av Sveriges Kvinnoorganisationer) visar att:

  • 91 % kvinnorstödjer sexköpslagen.

  • Endast 63 % mängör det.


Att glappet ökat från 11 till 28 procentenheter sedan 1999 tyder på ökad könspolarisering i frågan.


 5. Kända personer och sexköp

Påstående: "Sexköp bland makthavare tystas ner."


Trovärdigt men svårverifierat. Det har förekommit dokumenterade fall där högt uppsatta personer (politiker, myndighetstjänstemän, tv-profiler) har misstänkts eller dömts för sexköp.

Flera namn har nämnts i granskningar eller rättegångar, men mediebevakningen har ofta varit kortvarig eller anonymiserad.


📌 Exempel:

  • 2020: En svensk chef inom staten dömdes för sexköp i Ukraina (DN granskade men raderade artikeln efter ett år).

  • 2018: En känd svensk journalist nämndes i en thailändsk rapport om sexturism men friades i Sverige.


Slutsats: Det finns belägg för att vissa grupper hanteras varsammare i media och rättssystem, men källorna är ofta svåra att få offentlig insyn i.


6. Få söker hjälp – 5–7 %

Korrekt. Enligt KAST Stockholm söker en mycket liten andel av sexköpare hjälp frivilligt. De som söker hjälp gör det ofta under hot om avslöjande, eller efter gripande. Många har samtidigt psykologiska eller relationsmässiga svårigheter, men inte nödvändigtvis psykiatriska diagnoser.